5.
Det enda sättet att lära sig hålla balansen är att förlora den.

6.
Vad han vill lära ut är inte i första hand fakta eller ens kunskap utan snarare ett förhållningssätt till världen. Detta kan låta pretentiöst och är det väl också. Läraren med stort L alltså. Men var är lärjungarna, och framför allt hur är läran. Här stockar sig orden. Det blir ömsom alltför anspråksfullt ömsom allt för banalt, men ändå...

7.
Läraren: Här är jag och där är världen. Världen finns i mig. Jag skapar världen och världen skapar mig. Det finns flera jag som är en del av världen, men som ändå står utanför. Vi är både skapare och skapta. Vi förundras över detta mysterium. Vi är många skilda jag, med olika världar inom oss. Vi är lika men olika. Vi talar med varandra om detta. Vi gråter. Vi hittar på dåliga skämt om det. Vi skapar konst om det. Vi är ensamma tillsammans. Vi är en del av världen, men ändå utanför. Det är någonting rörande med dessa ofullkomliga försök att överbrygga klyftan mellan människan och naturen och klyftan människor emellan. Det är denna förundran, denna vilja till kommunikation, denna vilja till skapande, denna vilja till förståelse som jag vill understödja och befrämja.
Eleverna: Kommer det här med på skrivningen?

8.
Det finns texter i den här samlingen som kan förefalla besynnerliga och obegripliga, eller åtminstone besynnerliga och svårbegripliga. Men kanske är det som drottningen säger till Alice i Underlandet ”Man lär sig någonting av allting, det gäller bara att komma på vad”. Och kanske kan de mer svårtillgängliga texterna ändå fungera som tankekatalysatorer för egna funderingar hos läsaren. Man behöver inte begripa allt – låt texterna ligga till sig, återkom till dem vid ett senare tillfälle, i ett annat sinnestillstånd.
För att ta till sig en del tankar och idéer krävs det att läsaren är beredd att avstå från vedertagna uppfattningar som t ex att logisk klarhet är det enda rättesnöret för att uppnå ett ”solitt” vetande och att motsatsen till en sanning alltid måste vara ett falsifikat, en osanning. Motsatsen skulle ju också kunna var en annan sanning. Kompositören John Cage frågade en läkare vad hon ansåg om människans sinnelag (mind) i en datoriserad värld. Hon svarade: Datorer har alltid rätt, men livet handlar inte om att ha rätt. ”Det är viktigt att våga vara glad över att man inte har full kontroll”, skriver Tor Nørrentranders i boken Märk Världen, ”över att man man inte alltid är medveten, att våga njuta av icke-medvetandets livfullhet och blanda den med medvetandets diciplin och pålitlighet”.

Ur Ordning och Oreda av edvard derkert ©edvard derkert om ej annat angives info@dad.a.se